BENEFITS FOR ENERGY COMMUNITY
For the members of an energy community, research shows that there are many different driving forces. The driving forces can be grouped into several different areas such as political, economic, environmental, technological and social societal benefits. Examples of driving forces are:
-
Reduced emissions of greenhouse gases
-
Local ownership and decision-making power over energy
-
Independent of energy companies
-
The profit is kept in the local community
-
Local and renewable electricity supply
-
The members of the microgrid share local electricity production
-
Self-sufficient
-
Own production at lower costs
-
Increased energy efficiency
-
Gives members knowledge about energy production and distribution
-
Contributes to developing local communities
Becquerel - Rapport med tolkning av tillgång till energidelning i Virtuella elnät
Be om hjälp för bindande besked om undantag från kravet på nätkoncession
Nätlösning som liknar bredband
Under utveckling är en nät- och systemlösning för energigemenskaper som liknar bredband. Där blir man inte begränsad av att man valt en viss teknik utan att det ska gå att dela nät oavsett om olika fastigheter har valt olika tekniska lösningar för att t.ex. mäta el.
Energigemenskaper, Virtuella elnät och INTEGRATION i elsystemet
Källa: Rapport: Becquerel Sweden, Energidelning i virtuella nät. Juni 2023
Många EU-länder har infört olika typer av kollektiva egenanvändning modeller utanför begreppet energigemenskaper. Dessa kan vara handel mellan aktiva kunder (peer-to-peer) som inte kräver någon juridisk person alls, eller enklare kontraktsformer som kräver en juridisk person, men som i dessa fall får agera utan registrerad energigemenskap. Detta gör det möjligt för aggregatorer, elhandlare, kommuner eller solcellsföretag att forma affärsmodeller och klustra lokala elanvändare för effektsamordning och energidelning.
Gemensamt för dessa lösningar är att samtliga i första hand bygger på virtuell delning. Dessutom är det vanligt att införa reducerade överföringsavgifter för dessa kollektiv, som bara speglar den spänningsnivån eller den geografiska utbredning som kollektivet delar el inom.
Kortfattat: vinsterna med virtuell delning är att ny infrastruktur inte behöver byggas, att det möjliggör ett mer rationellt utnyttjande av tillgängliga tak och markområden. Det möjliggör saminvesteringar i solceller och batterier, att det kan leverera stödtjänster till elnätet och att det ökar medborgarnas egenbestämmande.
Vi konstaterar att det i nuläget inte finns något lagutrymme i Sverige för virtuellt och kollektivt använd el. Detta gäller både inom energigemenskaper, föreningar eller genom möjliga affärsupplägg. Den lösning som finns idag medför fysisk delning och innebär att närliggande byggnader kopplas samman med nya ledningar, som ofta löper parallellt med det allmänna elnätet, eller att man i ett flerbostadshus med solceller bygger om elsystemet så att hushållens elcentraler ingår i ett gemensamt abonnemang för fastigheten. Detta för att efterlikna en individuell egenanvändare och få ta del av undantaget från energiskatt.
Skillnaden i beskattningen av virtuell delad el jämfört med fysisk delning och individuell egenanvändning gör att virtuell delning sällan är ett alternativ idag. Många branschföreträdare och Energimarknadsinspektionen lyfter fram regulatoriska sandlådor som en möjlig väg framåt för skapa möjliga skatteupplägg, affärsmodeller och systemgränser som kan användas för den virtuella delningen i Sverige.
