18 apr. 2024
Vi är sist in - men på väg mot ett beteendeskifte och behöver använda alla resurser vi har!
Om man ska bry sig om Europamätningarna så ligger Sverige så långt efter att vi är klassad som "dålig" på inkludering av energigemenskaper. Inget kul rykte att leva med. Men det gör det så mycket lättare, det kan bara bli bättre! Nu finns en utredning på regeringens bord.
Det krävs att regeringen tar utredningen KN24/00357 på allvar och inser att människor på allvar är på väg mot ett beteendeskifte och behöver använda alla resurser som går att ta fram. Det finns ett 30-tal olika forskningsrapporter som tagits fram sedan 2019 då EU-direktivet för energigemenskaper och i en del av dessa, främst på tekniksidan, finns tydliga vägar på möjliggöranden. som kan kopieras och skalas upp. Det borde ha gett staten tillräckligt på fötterna för att sätta lagar och tydliga regelverk precis som de flesta andra EU-länder har gjort. En gåta att vi står där vi står.
Några exempel på andra länder vars energigemenskaper har stöttats finansiellt (som sig bör):
SVERIGE. Vi har inte anpassat oss till EU direktivet men en utredning ligger hos regeringen som innehåller åtgärder som ska främja tillväxten av svenska energigemenskaper. Men räcker det för att hinna ikapp?
NEDERLÄNDERNA. På den holländska marknaden finns det cirka 710 energikooperativ som verkat i många år men utan att använda någon form av delning av el och inte heller implementerat ett system för att mäta, analysera och hantera gemensam el. Och utan att vara en lagstadgad juridisk form.
De har i mars 2024 nått ett historiskt ögonblick i holländsk energihistoria för alla energikooperativ då de blir definierade som en juridiskt enhet.
Demokrati och energidelning för energisamhällen
Energigemenskapers roll i den nya energilagen innebär en enorm förändring av marknaden för energidelning sedan liberaliseringen av deras energimarknad. Det existerar nu juridiskt som energigemenskaper och har fått en separat position och roll på energimarknaden, tillsammans med andra viktiga aktörer som energileverantörer, producenter och nätoperatörer. Budskapet är tydligt. Det finns en ny aktör på marknaden som är fokuserad på att ge sociala och miljömässiga fördelar och inte på att göra vinst!
Nederländerna ska nu ta den positionen så snabbt som möjligt.
I den övergripande nya ellagen erbjuds fler alternativ för att ta itu med problem med överbelastat elnät, till exempel genom att använda befintliga utrymmen på nätet på ett smartare och mer flexibelt sätt (efterfrågesvar; överbelastningshantering) och erbjuda fler alternativ för gemensam användning av en anslutning ( kabel). pooling ). Lagen anger också nya regler för utbyte av data, vilket gör det lättare för hushåll och företag att se sin egen data eller dela den med en tjänsteleverantör som en prisjämförare eller energiförbrukningar-operatör. Slutligen skapar lagen nya möjligheter för människor och företag att bli aktiva på energimarknaden, till exempel genom energigemenskaper som säljer och levererar den el som produceras av medlemmarna.
En påverkande faktor för expansionen är en modell de kallar "saldering". Det är eller en mekanism i Nederländerna som tillåter hushåll och små företag med solpaneler att kvitta den el de producerar och matar in på elnätet mot den el de använder från nätet. Detta system fungerar som en slags ekonomisk balansräkning där den överskottsel som matas in på nätet under soliga perioder kan "kvittas" mot el som förbrukas när solproduktionen är låg, till exempel på natten eller under vintern. Systemet ska dock fasas ut med början 2027 eftersom överbelastning i elnätet är en känd faktor.
ÖSTERRIKE: Den österrikiska regeringen kommer att tillhandahålla upp till 4m euro för att stödja etableringen av energigemenskaper. Enligt EAG är installationer som ägs av REC berättigade att ansöka om investeringsbidrag för produktion av förnybar el och gas.
Medborgarenergigemenskaper (CEC) är också berättigade till stödscheman, särskilt investeringsbidrag för byggande, upprustning och utvidgning av anläggningar (solceller, lagring, vattenkraft, vindkraftverk och biomassa). Engångsinvesteringar kommer att beviljas för byggandet och utvidgningen av solcellsanläggningar och el-lagringssystem.