Fredrik Envall och Daniel Andersson i debattartikel i Tidningen GP. Båda forskare i Miljöförändring menar att nätbolagens och myndigheters passivitet kan hämma en rättvis omställning,
EU-kommissionen har sedan 2019 pekat ut energigemenskaper som en möjlig väg framåt för att stärka det demokratiska deltagandet i klimatomställningen. Generellt sett rör det sig om lokala sammanslutningar som producerar, lagrar, och delar förnybar energi. En stor skillnad gentemot de stödsystem som redan riktas till villaägare och företag är att energigemenskaper i EU:s tappning utgörs av medlems- eller delägardrivna initiativ som inte får vara vinstdrivande utan i stället syftar till att skapa miljömässiga, ekonomiska, och sociala samhällsfördelar. Ofta framhålls hur sådana initiativ kan stärka det sociala kittet såväl på landsbygd som i städer, där gemensamma investeringar och engagemang utgör grundpelaren för att stimulera lokalt, icke-kommersiellt ägande.
Debattartikeln belyser potentialen, det här säger författarna:
Ett sammanhängande regelverk som gör energigemenskaper mer flexibla och lättillgängliga, kan skapas med en funktion hos kommunerna med avsikt att assistera initiativ.
Förändrade skatteregler och stödsystem för att uppmuntra kollektiva lösningar och energidelning, exempelvis genom att se över energiskatten och momsregler för ekonomiska föreningar. Låt skattelättnader på grön energi inte bara gälla för investeringsvilliga välmående villaägare. Stimulera gemensamt ägda resebidrag för elbilspooler
Ett mer proaktivt förhållningssätt hos ansvariga aktörer. Ansvariga myndigheter måste utforma regelverk som ställer krav på nätägare att samarbeta med energigemenskaper.
Då energigemenskaper utgör en möjlighet att länka samman överstatligt samarbete med lokal handlingskraft och socialt deltagande vore det ett misstag att inte ta tillfället i akt och fullt ut möjliggöra energigemenskaper i EU:s tappning.
Comments