top of page
Skärmavbild 2023-09-26 kl. 17.04_edited.jpg
Sök

Ordförande i svenska solgemenskaper är man 50+

En rapport från forskarna i Lund handlar om Sol i gemenskap: deltagande, organisation och regelverk (SiG) visar hur deltagande, organisation och regelverk påverkar de villkoren för ”solgemenskaper”


I de åtta energigemenskaperna var andelen kvinnor 23–49%, med ett genomsnitt på 32%. Bland styrelseledamöterna var också huvuddelen (62%) män, men två av gemenskaperna hade en majoritet av kvinnliga ledamöter. Alla ordförande var dock män.

Sex av solgemenskaperna uppskattade att den genomsnittliga medlemsåldern var ca 50–60 år. Det stämmer väl överens med att nästan 75% av de som svarade på enkäten uppgav att de var 50 år eller äldre.


90% av medlemmarna är födda i Sverige med två inrikesfödda föräldrar.


  1. Solgemenskaperna är mycket homogena med avseende på både medlemssamman- sättning och deltagande, organisation och regelverk. Det gör det svårt att säga hur de tre faktorerna påverkar vilka som investerar i gemensamt ägd elproduktion. Samtidigt visar det att solgemenskaperna endast i begränsad omfattning kan för- väntas bidra till politiskt satta mål om ökad mångfald och inkludering i energisy- stemet.

  2. Det saknas regelverk och stödsystem för gemensamt ägd elproduktion i Sverige. Relevanta EU-direktiv har inte införlivats i den svenska lagstiftningen och det saknas en översättning av flera nyckelbegrepp, som kan ha betydelse för vilka som i framtiden kan vara medlemmar i sol- och energigemenskaper.

  3. Svenska solgemenskaper motsvarar bara delvis de förväntningar som finns på energigemenskaper inom forskning och politik. Bland annat är medlemmarna inte alltid knutna till en viss plats och de är heller inte särskilt aktivt involverade i ledning, beslutsfattande eller andra aktiviteter.


Sammantaget visar resultaten att det behövs ett bredare, mer tillåtande perspektiv på energi- gemenskaper som tar hänsyn till att energigemenskapernas ändamål kan vara energiomställ- ning snarare än social interaktion och energirättvisa, att lokal förankring kan uppnås på andra sätt än genom att medlemmarna bor nära varandra och anläggningen samt att en känsla av samhörighet och gemenskap kan vara baserad på ett gemensamt intresse snarare än på soci- ala relationer och deltagande i gemensamma aktiviteter.




 

Bakgrund


  • I Sverige har kollektivt ägande av energi funnits länge, bland annat genom vind- och solkooperativ där medlemmar äger andelar.

  • De solgemenskaper som är studerade är formellt sett organiserade som ekonomiska föreningar.

  • De befinner sig i skärningspunkten mellan tre olika slags regelverk och stödsystem:

    • regelverk för ekonomiska föreningar

    • generella regelverk för elproduktion

    • regelverk och stödsystem för förnybar el och solel


Fakta:


Ur ett policyperspektiv visar studien att energigemenskaper i Sverige i dagsläget inte har särskilt goda förutsättningar att bidra till ett breddat deltagande i energisystemet, vilket innebär att andra slags styrmedel behövs för att uppnå sådana politiska mål. Det kan ändå vara motiverat att förbättra förutsättningarna för energigemenskaper ur ett omställningsperspektiv, vilket kräver både en barriäranalys och en tolkning av EU:s regelverk för energigemenskaper utifrån svenska förhållande och förutsättningar.


Källa: Sol i gemenskap: deltagande, organisation och regelverk (SiG). Anna Bergek, Jenny Palm. 2024. Chalmers och Lund Universitet.


 

Följ oss!


Följ oss i vårt arbete att hålla alla inblandade uppdaterade i utvecklingen och informerade om de tjänster som kommer erbjudas initiativtagare till producentkooperativ, konsumentkooperativ och solgemenskaper.



Comments


bottom of page