top of page

EU arbetar för att inrätta minst en ENERGIGEMENSKAP för förnybar energi i varje kommun över 10.000 invånare senast 2025. 

Fakta def. Energigemenskap.png

Sveriges Energigemenskaper arbetar efter dessa principer för bättre fårståelse

analys inrikting EG.png

Källa: Forskare på Lunds Universitet, Jenny Palm

european-flag-6257717_1280_edited.jpg

EU kommer göra det obligatoriskt att installera solenergi på tak för alla nya offentliga och kommersiella byggnader med golvyta på mer än 250 m2 senast 2026 och befintliga 2027.

Energilagring blir en viktig tillgång som kan bidra till denna integration, särskilt i samband med övergången till eldrift inom uppvärmning och transport. Samhällsfördelarna med decentraliserad lagring, t.ex. batterier, kan bara utnyttjas om de integreras på rätt sätt och bidrar till alla elmarknader, däribland marknaderna för balanstjänster och hantering av överbelastning i hela EU. På EU-nivå syftar det pågående arbetet med EU:s nätföreskrifter för flexibilitet på efterfrågesidan till att undanröja de återstående rättsliga hindren och frigöra potentialen och säkerställa fri konkurrens på ett icke-diskriminerande sätt.

european-flag-6257717_1280_edited.jpg

EU ska möjliggöra en sömlös INTEGRATION i det övergripande energisystemet genom nya tekniska och digitala framsteg och göra det obligatoriskt att installera solenergi på alla nybyggda bostadshus senast 2029.

Energy-innovation-co-op-banner.jpeg

NulägesBeskrivning

om elnät

Energigemenskaper och INTEGRATION i elsystemet

 

Många EU-länder har infört olika typer av kollektiva egenanvändning modeller utanför begreppet energigemenskaper. Dessa kan vara handel mellan aktiva kunder (peer-to-peer) som inte kräver någon juridisk person alls, eller enklare kontraktsformer som kräver en juridisk person, men som i dessa fall får agera utan registrerad energigemenskap. Detta gör det möjligt för aggregatorer, elhandlare, kommuner eller solcellsföretag att forma affärsmodeller och klustra lokala elanvändare för effektsamordning och energidelning.

 

Gemensamt för dessa lösningar är att samtliga i första hand bygger på virtuell delning. Dessutom är det vanligt att införa reducerade överföringsavgifter för dessa kollektiv, som bara speglar den spänningsnivån eller den geografiska utbredning som kollektivet delar el inom.

 

Kortfattat: vinsterna med virtuell delning är att ny infrastruktur inte behöver byggas, att det möjliggör ett mer rationellt utnyttjande av tillgängliga tak och markområden. Det möjliggör saminvesteringar i solceller och batterier, att det kan leverera stödtjänster till elnätet och att det ökar medborgarnas egenbestämmande.

Vi konstaterar att det i nuläget inte finns något lagutrymme i Sverige för virtuellt och kollektivt använd el. Detta gäller både inom energigemenskaper, föreningar eller genom möjliga affärsupplägg. Den lösning som finns idag medför fysisk delning och innebär att närliggande byggnader kopplas samman med nya ledningar, som ofta löper parallellt med det allmänna elnätet, eller att man i ett flerbostadshus med solceller bygger om elsystemet så att hushållens elcentraler ingår i ett gemensamt abonnemang för fastigheten. Detta för att efterlikna en individuell egenanvändare och få ta del av undantaget från energiskatt. 

 

Skillnaden i beskattningen av virtuell delad el jämfört med fysisk delning och individuell egenanvändning gör att virtuell delning sällan är ett alternativ idag. Många branschföreträdare och Energimarknadsinspektionen lyfter fram regulatoriska sandlådor som en möjlig väg framåt för skapa möjliga skatteupplägg, affärsmodeller och systemgränser som kan användas för den virtuella delningen i Sverige.

Källa: Rapport: Becquerel Sweden, Energidelning i virtuella nät. Juni 2023
 

bottom of page