Gnesta tätort är klädd i solceller

Lena Rainer på Sveriges Energigemenskaper (SVEG) åkte till fina Gnesta för att träffa Johan Lexell som ansökte om medlemskap i juni. Alla hushåll som har solceller har dessutom batterier för energilagring. Johan Lexell, ägare av Klövsta Energi, har varit en drivande kraft bakom denna omställning. Han menar att framgången bland annat beror på att Gnesta är tillräckligt litet och att många har egna hus. Han ser detta som ett sätt att bidra till en mer hållbar framtid för sina barn och kommande generationer.

Ovanför sitt köksbord har Johan en karta där han sätter upp nålar för varje ny solcellsanläggning och varje elbil i kommunen där han har installerat. Varje år importerar Gnesta fossila drivmedel för 250 miljoner kronor. Om de istället använder elbilar och lokal energi har de plötsligt en kvarts miljard kronor över att investera i annat. Nu vill Johan att staden blir en energigemenskap.

Johan Lexell berättade att lilla Gnesta (5 500 invånare, 11 600 i kommunen) hamnat på världskartan för att samhället är världens energilager-tätaste plats. Bland annat har megaföretaget Huawei besökt Gnesta och även gjort en film om Gnestas energiomställning där Gnesta kallas ”The community that always shines”.

Demonstration av system för lokal elmarknad

SVEG har satt ihop en grupp av aktörer för att testa de tekniska möjligheterna för bl.a. Gnesta att handla el mellan varandra. Projektet involverar teknikföretag, forskare och energigemenskaps-kandidater. Det börjar med en pilot som ska visa hur lokala aktörer kan bedriva elhandel via en öppen marknadsplattform och en dynamisk nättariff som motsvarar nyttorna som uppstår för nätägaren. Det ska visa upp konsekvenser inom ekonomisk hållbarhet, teknisk genomförbarhet och socio-politiska aspekter säkerställs samt lokalt engagameng.

Kort om projekt "Gnesta Energigemenskap under bildande"

På lokalnätet i Gnesta tätort så hanterar man 13MW / 13MWh solenergi + lagring fördelat på ett kluster av cirka 900 hushåll. Johan Lexell är energitjänsteföretaget som genom solcellsfirman Klövsta Energi har gjort installationerna och har med avsikt klustrat anläggningarna under ett flertal år så att de speglar elnätet. Målet är en energigemenskap som omfattar hela lokalnätet i Gnesta. De är i planeringsstadiet att initiera småhusägarna i ett geografiskt avgränsat områden/gator. De arbetar främst lokalt i och omkring Gnesta då närheten till sina kunder ger en hållbar och långsiktig relation. Gnesta Energigemenskap är under uppbyggnad och medlem i Sveriges Energigemenskaper samt har ett samarbetsavtal i syfte att utveckla energigemenskapen.

Första steget i det planerade området av energigemenskapen är ett avgränsat bostadsområde där alla hushållen sitter ihop på samma transformatorstation med två samfälligheter. I Gnesta så har 90 % värmepumpar och 50 % laddstolpar. I det aktuella transformatorområdet (+70 fastigheter) är det 100% värmepumpar, 30% solceller och 50% laddstolpar. I samband med det påbörjas en dialog med kommunens ansvariga för energi- och hållbarhet för att få med en kommunfastighet i energigemenskapen.

Energigemenskap – en nyckel

Lexell pekar ut energigemenskaper som en viktig faktor för vår hållbara framtid – eftersom elnätsföretagen hela tiden tar ut högre kundavgifter för nätet. Johan ser framför sig en folkrörelse som reagerar mot de orimliga priserna:– De höjer sina priser med 25 procent om året, vilket är orimligt! När går gränsen för att alla reagerar? Frågan är varför jag ska betala 4 000 kronor om året till elnätbolaget när jag och mina grannar skulle kunna dela på en nätanslutning. Lexell lyfte också fram vikten av att ändra regelverken så att privatpersoner och lokala aktörer enklare kan skapa egna energilösningar.– Vi har redan tekniken, nu handlar det om att få lagstiftningen på vår sida.