Funderar ni på att starta en solgemenskap och vill få inspiration för hur en sådan kan organiseras?Kartläggningen är gjord på 13 identifierade solgemenskaper i Sverige för att undersöka hur deltagande, organisation och regelverk påverkar villkoren för solgemenskaper. Och undersöka vilka grupper som investerar i gemensamt ägd solelproduktion samt för att kunna ge rekommendationer om hur solgemenskaper kan utformas för att bidra till att ge fler grupper tillgång till solel.
Solgemenskaper i Sverige är mycket homogena i sin medlems-sammansättning. De är till övervägande del relativt högutbildade, äldre män av svenskt ursprung. Trots att solgemenskapernas styrelser upplever dem som öppna och inkluderande är det alltså tydligt att de i praktiken inte lyckas attrahera medlemmar med varierande bakgrund och intressen. De studerade solgemenskaperna varken kräver eller förväntar sig något större engagemang från sina medlemmar.
Deltagande: Medlemmarna tycker att det är viktigt att det är möjligt att vara involverad i ledning, beslutsfattande och andra aktiviteter, men visar i praktiken inget större intresse för sådana aktiviteter. Organisation: Solgemenskaperna har likartade principer för ägande, medlemskap och beslutsfattande. Även om det finns några olika eko- nomiska modeller är det svårt att se någon tydlig koppling mellan val av ekonomisk modell och solgemenskapernas medlemssammansättning.
Regelverk: Solgemenskaperna påverkas av regelverk för ekonomiska föreningar, regelverk för elproduktion samt regelverk och stödsystem för solel. Det saknas specifika stöd- system för gemensamt ägd elpro- duktion, och det är i dagsläget mer gynnsamt för en privatperson att ha en egen solanläggning på sitt tak än att äga andelar i en solgemenskap. Projektets resultat visar att utgångspunkten att energigemenskaper ska leda till energirättvisa, social inkludering etc. kan ifrågasättas. Det behöver tas reda på vilka sammanhang och under vilka förutsättningar sådana målsättningar kan vara relevanta och om det finns organisationsformer eller regelverk som kan göra energigemenskaper mer användbara för att uppnå sådana mål. Det behövs också tas reda på vad den relativa nyttan med energigemenskaper är jämfört med andra styrmedel (ex. andra former för medborgarinvolvering).
Det är också ibland svårt att förstå om en energigemenskap är en unik sammanslutning som är kopplad till en energianläggning (eller motsvarande) eller om den mer ska ses som ett lokalsamhälle som också är engagerat i ett eller flera energiprojekt. På engelska kan ordet ”community” både betyda ”gemenskap” och ”lokalsamhälle”, och rapportmakarna misstänker att den tvetydigheten har bidragit till att forskare ibland talar om olika saker trots att de använder samma begrepp.
Begreppet om plats (location) och betydelsen av geografisk närhet behöver redas ut. De finns särskilt ett behov av att Ta reda på hur olika slags lokal förankring kan påverka förutsättningarna för energigemenskaper.
För att bli ännu klokare är det en fördel att jämföra de svenska organisationsmodellerna med modeller i Europa. Särskilt gällande graden av deltagande och inkludering och hur den påverkar möjligheterna.
Slutligen kvarstår frågor om energigemenskapernas roll i ett framtida svenskt energisystem. Kan energigemenskaper i olika format bidra till en snabbare, mer genomgripande och/eller mer demokratisk energiomställning och i så fall under vilka förutsättningar?
Få inspiration i denna rapport!
Ska energigemenskaper finnas i flera olika format?
Ja
Nej
Comments