Flaskhalsarna i elnätet uppstår där nätet inte klarar av att fysiskt överföra så mycket el som marknaden efterfrågar.

Effekttariffer är en prismodell inom elnätet som innebär att kunder betalar baserat på sin högsta effektanvändning (kW) under en period, snarare än enbart utifrån total energi (kWh). Makroekonomiskt kan en sådan effekttariff liknas vid en handelstull på varor: båda är indirekta avgifter som höjer kostnaden för konsumtion. Precis som handelstullar tenderar att vara regressiva skatter (dvs. de tar en större andel av inkomsten från låginkomsttagare) så finns oro att effekttariffer slår hårdare mot hushåll med lägre inkomster som har mindre möjlighet att anpassa sin förbrukning​

Ett sätt är att planera för att energieffektivisera sina byggnader tillsammans. Ex. planera inköp för tätning av fönster, takbyten till integrerat soltak, upphandling av smarta värmepumpar. Det kan resultera i bättre energiprestanda för varje fastighetsägare. Ett annat sätt är att planera och köpa in gemensam elproduktion. Antingen för hustak som ligger bättre till för solinstrålning än andra tak eller att förbereda för sol-markanläggning på en samfällighet. I dessa länkar beskrivs några exempel på när nordiska energikooperativ har investerat i gemensamma energiåtgärder och utökat sitt medlemskap i området. Länk. Länk.

Det finns stöd för att testa idén, att göra sk. fallstudier eller behovsanalys från myndigheter. Där måste externa konsulter ha en roll i arbetet. Projekten ska visa resultat inom 2-3 år. Se exempel på stödpengar. Det går inte att få förmånliga banklån, i så tidigt skede. Och affärsbanker kommer ställa sig tveksam till energigemenskaper eftersom de inte kan det inte finns säkerhet i fast egendom. Det är upp till varje lokalt bankkontor att ta ansvar att främja hållbara energiprojekt. Ekobanken är ett undantag. SEB stöttar enskilda fastighetsrenoveringar och Boverket likaså. Här behövs påtryckningar från er som efterfrågar banklån. Mejla dom! Ett sätt att söka ekonomiskt stöd för uppbyggnadsfasen är att gå ihop med flera energigemenskaper som har samma målbild. Vi kan bistå med rådgivning och samverkan för detta.

Här listar vi aktörer som du kan behöva känna till. Vi kan göra utval för just er satsning beroende på inriktning på ert initiativ. Projektansvariga hos olika aktörer hittas här. Myndigheterna har bra plattformar som kan utnyttjas: https://resurseffektivbebyggelse.se/

💡 Elanvändning (kWh) = hur mycket el du totalt använder under en period. ⚡ Effektanvändning (kW) = hur mycket el du använder samtidigt vid en viss tidpunkt.

Med oss kan du göra en kartläggning av husgruppens energiproduktion och förbrukning. Det går till så att ett informativt mejl går ut till alla intresserade i din energigemenskap som presenterar målet med energigemenskap där alla får möjligheten att anmäla sig för realtidsmätning och konsekvenser av att planera tillsammans. De kommer då att få en blankett från ControliQ där man ska fylla i namn och några enkla uppgifter om sin elanvändning. Därefter kommer samtliga få en fullmakt att signera online med bank-id, som ger ControliQ rätt att ta del av din elförbrukning via nätägaren. ControliQ kommer med hjälp av dessa uppgifter kartlägga den gemensamma energikonsumtionen och produktionen.

Genom att koppla ihop en realtidsmätare med din smarta elmätare kan du se elförbrukning i realtid, så ofta som var tionde sekund – direkt i din el-app. I en energigemenskap görs detta för flera hus samtidigt så man kan planera tillsammans och spara mer. Företaget Greenely är duktiga på att ge enskilda konsumenter en överblick av överbelastningen i byggnaden. Genom att förstå din elförbrukning på djupet kan du fatta smarta beslut – som att flytta din användning till billigare tidpunkter eller minska den när elen är som dyrast. De lär dig hur just din byggnad bäst hanterar konsumtion, solcellsproduktion, elbilsladdning genom deras tjänster. Ett sätt att tänka nytt är att mäta både i din byggnad och grannarnas på samma gång och hitta ett mönster för att planera effektuttag för flera byggnader i en energigemenskap. Realtidsmätning är precis som det låter, du följer ditt hushålls elförbrukning i realtid. Om du kopplar ihop en realtidsmätare med din (smarta) elmätare kan du se elförbrukning i realtid – direkt i din el-app. I den kommer du att kunna följa din elförbrukning, timme för timme, för att få koll på din elförbrukning och därmed kunna sänka både den och dina elkostnader. På sikt kommer du också att kunna ladda elbilen och värma upp huset på ett smartare sätt direkt i appen. Bixia är ett företag som erbjuder många smarta energitjänster som är bra att hålla koll på.

Till en början är det viktigt med en enkel kickoff för att förstå mer om energi i vardagen. Endast 10% av alla hushåll i Sverige är aktiva med appar för att minska förbrukningen. 📍Ni sätter ihop en kärntrupp som tar fram riktlinjer där vi lotsar er framåt mot det mål ni vill nå. 📍 Ni förankrar idén till ert lokala nätverk med en konceptuell enkel skiss och bjuder in till engagemeng via chat, videomöte och engagerar med nyhetsbrev för alla som vill medverka i möjligheten att starta. 📍 Ni förklarar tidig hur den ekonomiska insatsen kan planeras så alla förstår. Det här tar cirka två månader och därefter kan planen se ut så här

Nej, I Sverige har vi ingen sådan statistik men det går att hitta i andra EU-länder. Ex Nederländerna har bra uppgifter på framsteg. Där samlar de statistik på ett intressant vis. Vi jobbar för att få göra samma sak i Sverige och hoppas vara klara under 2025.

Elnätsägare har en central roll i framför allt den virtuella delningen av el inom en Energigemenskap. De kan också bära rollen att utföra processen genom att ställa sin kompetens till förfogande för kollektivet. Det är också elnätsägaren som måste sköta avräkningen mellan elmätarna hos de delande parterna. Energiinspektionen kan kräva att elnätsägare tar den rollen. Det finns en del mindre elnätsägare som har börjat agera till fördel för energigemenskaper men de stora nätägarna avvaktar. Det kan vara bra att leta upp vilket aktörer för delning som har rätten att dela elnät lokalt enligt lagen icke-koncessionspliktigt elnät. Det kan ge dig en bild av läget i Sverige. Här är kartan som visar alla nätkoncessioner för område i Sverige. För den som behöver leta fram ledande exempellösningar på lokala etableringar av lokala elnät så finns det en plattform för det. Lite svårt att leta sig fram själv och veta vem man ska prata med så vi hjälper gärna till med det mot en avgift. https://e-diarium.ei.se

Först måste man skilja på om man bygger in eget elnät eller använder ett virtuellt elnät (lokal elnätägarens). Svaret i sin enklaste form Ja, det kan man. Detta är en komplicerad fråga att svara på rakt av. Varje hus, kommersiell fastighet eller bostadsrättsförening måste var och en vara uppkopplad till elnätet via sin elmätare för att få dela elen enligt lagen. Det gör att varje "fastighet" kan i realitet handla via sitt abonnemang. Eftersom modellen energigemenskap grundar sig på att det är bättre ekonomi att handla den av varann än att köpa den själv på timpris eller rörligt pris så blir ointressant att Om ni bygger in ett eget elnät så är den stora frågan och elefanten i rummet idag; varför ska jag betala för elabonnemang som jag inte behöver använda. Vissa svar på detta hittar du här.

Elnätsavgiften, alltså nättariffen, sätts av elnätsbolagen och det kommer nya sådana under 2025. Den består av olika delar, och ska spegla kostnaderna att använda elnätet idag och i framtiden för en kundkategori. Energigemenskaper räknas inte som en kundkategori i nuläget. Energigemenskaper som delar energi virtuellt på en lokal nivå borde kunna få en sänkt nättariff men förslag på hur det ska se ut är under utredning. Flera EU-länder har infört detta och lagstiftat om lägre elnätsavgift för energigemenskaper som delar energi virtuellt.

Det kallas för energiprincipen.

Finns inga statliga ekonomiska stöd utan varje kommun har aktiviteter med möjlighet att få rådgivning. Social innovation kan handla om att medlemmarna påbörjar en process med en idé på hur de tillsammans kan engagera sig i cirkulära aktiviteter de inte tänkt på innan.

En ekonomisk förening passar bäst då man ska göra x x x . Ett aktiebolag kan vara lämpligt om många av medlemmarna vill nyttja tjänsterna tillsamman men inte vill vara delaktiga i arbetets utveckling.

Under hösten 2025 startar cirka 10 gemenskaper arbetet med att förbereda för sitt etablering och det kommer pågå i 1-2 år. Energimyndigheten kommer vidta åtgärder för att samla in information som behövs. Energirådgivare i ett flertal kommuner kommer stötta med x x x .

Det finns inget samlat regelverk för Energigemenskaper där organisationsformen Energigemenskap är definierad och juridisk person för Energigemenskap fastställd. Däremot finns det ett åtgärdsförslag hos regeringen. Det samlade regelverket bör innefatta de lagar, skatter och incitament som berör organisationsformen Energigemenskap. Det kommer då bli tydligare hur Energigemenskapen ska förhålla sig som aktör på energimarknaden. Det som avgör om hur energigemenskaper utvecklas är 1) skatt på egenproducerad el inom en Energigemenskap 2) riktad reducerad nätavgift vid lokal virtuell delning. Andra viktiga förändringar som behövs är: En motion från MP ligger hos Riksdagen: